Min första upplevelse med pilgrimsfalk var våren 92 då Sture Orrhult och jag tub-spanade vid den då enda falklokalen i Dalsland.
Falken kom från hög höjd och slog på en ringduva som sökte skydd i branten, falken hann upp den och båda tumlade nedför bergssidan.
Efter den upplevelsen var jag fast.

Pilgrimsfalken är en fantastisk och spännande fågel.
Att varje vår ge sig ut på spaning i branterna och få följa paren under parning
och häckning, och senare under sommaren få se ungarna ta sina första flygturer
i branten är lika fantastiskt varje år.
Vi har även varit vid lokaler i Bohuslän och Västergötland och hjälpt till  med klättring o märkning.

Sedan några år tillbaka har vi av SNF - Projekt Pilgrimsfalk fått ansvaret att kontrollera och senare ringmärka vid Dalslands numera 6 pilgrimsfalkslokaler.
Vi har även varit vid lokaler i Bohuslän och Västergötland och hjälpt till  med klättring och märkning.

Alla fotografier på dessa sidor från och vid falkbon är tagna under äggkontroller / ringmärkning.
Hänsyn till falkarna går alltid före allt annat.
Om vi anser att vi inte kan kontrollera / ringmärka på ett för falkarnas säkert sätt, avstår vi.
Bofotografering utanför Projekt Pilgrimsfalk är förbjudet.

Peter Lindberg, projektledare.
Peter.Lindberg@zool.gu.se

Nikon COOLPIX 4500 + Swarowski tub

Vid besök av pilgrimsfalkslokaler, visa hänsyn till fåglarna och observera på avstånd.
Är det personer vid boplatsen eller klättrare i branten, ropa och ta kontakt.
Om det inte går att få kontakt, ring polis och meddela vad som pågår.
I Dalsland kan ni ringa oss:
Kent Nilsson: 0705461777.    Sture Orrhult: 0703538955.

Ringfärger.

Data som vi samlar in om ungarna vid märkningen:

Vikt.
Könsbestämning.
Mått på ving och stjärtpenna.
Ringmärker dels med ringmärkningscentralens ordinarie ring och en individring, ringarna har färgkod som visar vilket år falken är född.
( Ringfärger pilgrimsfalk.)

Vägning.


 

Några dagar gammal dalslänning matas av Dick  Liljegren på Nordens Ark.
 

050818.
Vi bestämmer oss för att hjälpa falkparet vid lokal KS med en ny hylla.
Efter kontakt med markägaren sätter vi igång med bygget på hösten
när falkarna lämnat lokalen.
 

Falco peregrinus

Könsmogna:
Honor - 2år.
Hanar - 3år.
Kan häcka som ettåringar i sällsynta fall.
 

*Ringmärkt som bounge 6 juli 1979 i Norrbotten. Återfunnen död efter att ha kolliderat med en bil 2 november 1996 i Laon , Frankrike. Vid kollisionen hade den en nyligen slagen brevduva i klorna. Med en ålder på 17 år och 4 månader är detta världens hittills äldsta kända vilda pilgrimsfalk. Ref: RC.

Ägg:
De 2-4 äggen är rödbruna i färgen, kan variera från nästan vita till mörkt rödbrun.
Storlek ca: 40x50mm med en vikt av ca: 50gram.
Färgen kommer från nedbrytningsprodukter av blodets röda färgämne hemoglobin.
 

Ägg fotograferade vid lysningen.

Ruvning:
28-33 dagar och ungarna är flygfärdiga efter 38-42 dygn.
(hanar - 38 dygn, honor - 42 dygn)
Honan har huvudansvaret för ruvningen men även hanen som har ansvaret för jakten under ruvningsperioden och när ungarna är små, ruvar.
 

Jakt:
Pilgrimsfalkens jaktmetod är att från hög höjd slå bytet, farten i dykningen uppmätt till 250km/t.

Byten:
Skrattmås, fiskmås, tam/brevduva, ringduva, tofsvipa, morkulla, koltrast, taltrast, nötskrika, stare, ladusvala, enkelbeckasin, spov, järpe, större hackspett, mm.
Har även hittat fisk, abborre och sik i falkbon (Norrland).

Dräkter.

Ungar:
Vit dundräkt, näbbrot och fötter svagt grå. Irisen svart.


Adulta:
Gråsvart rygg med grå övergump på hanar, honor mera brunaktig.
Tydlig vit kräva på hanen med svarta vertikala droppar.
Bröst och buk tvärbandad, framförallt på honan.
Näbbrot, fötter och ögonring är klart gula. Näbben är gul med svart spets.
Mörkbrun iris.


Ruggning:
Efter 6-7 veckor försvinner dundräkten och ungfåglarna ruggar första gången efter 10-12 månader.
Vuxna fåglar börjar rugga i maj-juni.

Dräkter på juvenil pilgrimsfalk i olika åldrar.
 

Hot mot falkarna:
Kallt och regnigt väder under äggläggning och ruvningstiden är det största hotet i dag.
Även berguven, som har ökat mycket pga. utsättning av uppfödda berguvar, har blivit ett problem för falken vid vissa lokaler.
Andra naturliga fiender är mård, mink och räv.
Vid utsättning av ungar via hacking är även duvhöken ett problem eftersom inga vuxna falkar är där och skyddar.
Miljögifterna som på 70-talet var som värst, 76 kom inte en unge på vingarna i södra Sverige, har minskat men nya ämnen tillkommer.
De nya kemikalierna som t.ex. flamskyddsmedel har inte visat vad de kan orsaka än, forskning om de biologiska effekterna pågår.
Klättersporten som ökat kan också vara ett hot eftersom falkarna oftast väljer dom brantaste och största bergen vilket även tilltalar klättrare.
Dialog mellan klätterförbund och Naturskyddsföreningen pågår.
Den utbredda boplundringen under 60-talet har efter bevakning av lokaler inte varit något problem under senare år.
Ett problem har de hybridfalkar som rymmer från falkenerare blivit och som kommer in i populationen.
Risk finns för att främmande gener tar sig in i vår population ( jaktfalk + pilgrimsfalk ).
Vi har ännu inte observerat några hybridfalkar i Dalsland.
Skulle någon se en falk med remmar runt benen så kan ni rapportera detta till oss.
 

Våra dalsländska pilgrimsfalkar flyttar främst till västra och södra Europas kuster under augusti - september.
En del falkar väljer att övervintra längs kusten i södra Sverige och Norge.




 

Övervintringsområden.

Återfynd av Dalsländska falkar:

93.
Falk frisläppt vid hackinglokal PF i Dalsland, 27 juli 93, återfanns död och brännskadad nedanför en kraftledning vid Vinberg, Halland den 28 augusti 93. Sågs vid PF lokalen så sent som 22 augusti.

93.
Hona från lokal PD Dalsland, ringmärkt 29 juni 93, återfanns påskjuten vid Norbury, Staffordshire England den 30 november 93.
Falken som hade en vingfraktur och skador på klor och stjärtpennor röntgades, det visade att den hade 20 blyhagel i kroppen.
Organisationen Raptor Rescue, som tog hand om falken, meddelade 6/1 94 att den återhämtat sig från skadorna och skulle släppas under våren.

95.
Hane, utsläppt vid hackinglokal DN Dalsland avläst som häckande vid lokal BO 950531.

96.
Honan, VB: Röd E70, som häckat på lokal PD 96, utsattes vid hackinglokal DN 94.

99.
Hanen i paret på lokal KS kom från lokal DN 97.
Troligen häckat på lokalen även 2000,2001.

Flera återfynd och avlästa falkar: Här.

*Endast ungar flygga vid lokalen, ej insamlade ägg kläckta och utsatta vid hacking.
 

Hacking har förekommit på två platser i Dalsland med lyckat resultat.
Falkungar, dels från aveln och dels från insamlade ägg, kläckts i maskin på Falkstationen.
Ungarna har sedan handmatats av personalen tills det har varit dags för fadderföräldrarna att fortsätta matningen.
När falkarna har någon vecka kvar tills de är flygga har de placerats i burar vid någon lämplig lokal.
Ungarna har sedan matats via rör utan mänsklig kontakt under ca en vecka, då buren har öppnats. Utfodringen har fortsatt tills falkarna klarar sig själva.
Största risken för ungarna vid hacking är den första tiden innan dom lärt sig flyga ordentligt, det har hänt att duvhöken slagit någon unge.

Läs Ingemar Johanssons artikel om hacking i Dalsland.
 

Hacking i Dalsland 87 - 94.
 

Juv / Flygg.
 

Ladda ner.