text Claes-Göran Ahlgren

På en liten mosse långt ute i dalsländska skogarna startades hösten 1990 en utfodringsplats för örnar. Nu, 24 säsonger senare, kan vi konstatera att denna plats har besökts av många örnar främst kungsörnar.
Hösten 1990 startade Sture Orrhult, Ed och Kent Nilsson, Dals-Långed en utfodringsplats för örnar i norra Dalsland i ÖRN-72:s regi. Nu, 24 säsonger senare, kan vi konstatera att utfodringen varit mycket framgångsrik. Den har hjälpt många kungs- och havsörnar att få tag i mat under den besvärliga vintersäsongen.
Utfodringen startar under första hälften av november och avslutas sedan i slutet av mars.
Drygt 83 ton foder, mest grisar, har dragits ut vid 1240 tillfällen under den mörka delen av dygnet. Dessutom har man gått ut ytterligare 73 gånger för att hugga upp maten, oftast när temperaturen visat -20 C eller lägre. Ett imponerande fågelskyddsarbete! Utöver detta har Sture och Kent, oftast tillsammans, suttit 4491 timmar i sitt gömsle för att fastställa antal örnar, om de är färgringmärkta, m.m.

Metodik

Våra stativ har utvecklats genom åren, från ett enbenstativ till dagens konstruktion.
Vi fotodokumenterade ringarna genom tubkikare och Nikon coolpix 4500 innan våra systemkameror med teleobjektiv blev digitala och tekniken bättre. Att anteckna alla observationer under dagen individer, väder, händelser mm är en viktig del av arbetet i kojan.

Kungsörnar

Antalet observerade kungsörnar är 1133 och är en sammanslagning av antalet observerade under alla 24 säsongerna.
Givetvis rör det sig inte om drygt 1100 olika kungsörnar eftersom en del har återkommit och blir på så sätt räknade igen.
Som mest har 94 olika kungsörnar noterats under en säsong.
Det var 2008/2009 och som minst 8-10 olika under premiärsäsongen 1990/1991.
Dessutom finns det även ett mörkertal d.v.s. örnar som besökt utfodringen men inte observerats. Detta kompenserar till viss del de som noterats fler än en säsong.

Havsörnar

Antalet noterade havsörnar är 534 och även här är det en sammanslagning av noterade under alla 24 säsonger.
Tabell 1 visar t.ex. att havsörnarna ökat betydligt under senare vintrar.
De två senaste säsongerna har de till och med varit fler än antalet kungsörnar trots att utfodringsplatsen ligger långt ute i den dalsländska ödemarken. Ungefär hälften av havsörnarna har varit färgringmärkta men andelen färgringmärkta havsörnar har minskat något under senare år. Detta indikerar att antalet okända häckningar ökat. Nästan alla färgringmärkta havsörnar härstammar från Sverige och Finland.

ÖRN-72:s färgringmärkningsprojekt

1994 startade ÖRN-72 ett färgringmärkningsprojekt för kungsörn i Sverige. Finland och Norge kom med 1995, Estland 1997 och Lettland 2012. Fram till och med 2013 har 4 038 kungsörnar försetts med färgringar; Sverige (1618 st.), Finland (1582 st.), Norge (678 st), Estland (156 st.) och Lettland (4 st). Fram till i dag har vi kännedom om ca 500 avlästa kungsörnar i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Polen och Danmark.
Nästan alla avläsningar, ungefär 99 %, är gjorda vid utfodringsplatser.

92 färgringmärkta kungsörnar har lästs av vid Stures och Kents utfodring. De härstammar från Sverige (65 st.), Finland (16 st.) och Norge (11 st.).
Figur 1 visar var de är märkta.
Inga avläsningar har gjorts av kungsörnar från Estland och Lettland vilket knappast inte är förvånande.

Märkta i Sverige

För Sverige används tre olika områdesfärger. Svart färg används för landskapen Lappland, Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland och Medelpad, röd färg för landskapen Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Värmland samt blå färg för landskapen Uppland, Närke, Västergötland, Småland, Halland, Skåne, Öland och Gotland.
Figur 1 och tabell 2 visar varifrån de svenska kungsörnarna härstammar. Landskapen med röd färg har den högsta avläsningsprocenten (7,9 %) mot 3 % för svart område och 0 % för blå områdesfärg.
Det är kanske inte så förvånande att kungsörnar med blå områdesfärg hittills helt saknas.
Det är inte heller speciellt överraskande att landskapen med röd färg har den högsta avläsningsprocenten. Dessa landskap ligger närmast och huvudsakligen i nordostlig riktning från utfodringsplatsen.
På hösten söker sig åtminstone merparten av ungfåglarna mot söder och sydväst.

Märkta i Norge

Hittills har elva olika kungsörnar avlästs. För tio vet vi varifrån de härstammar medan för den elfte känner vi endast till att den är märkt i Norge år 2000. De avlästa örnarna kommer från fylkena Hedmark och Sör-Tröndelag som  huvudsakligen är belägna norr om utfodringsplatsen. Sträckriktningen för dessa örnar blir huvudsakligen mot söder. Hedmark gränsar till Dalarna och Sör-Tröndelag till Härjedalen.

Inga kungsörnar har färgmärkts i fylket Troms och endast en i fylket Nordland och åtta Nord-Tröndelag. I Troms (202-230 par), Nordland (200-300 par) och Nord-Tröndelag (60-63 par) finns ungefär 500 häckande par vilket motsvarar ca 40 % av den norska kungsörnspopulationen. Beståndsuppgifterna är från 2008 och anger antal uppskattade par. De är hämtade från Kungsörnen 2008 sidan 24 (Carl Knoff).

Vi kan konstatera att en del kungsörnar från åtminstone Hedmark drar i sydlig riktning under hösten och vintern och då hittar utfodringen i Dalsland. En kungsörn från Sör-Tröndelag har också avlästs men tyvärr är materialet alldeles för litet för att man ska dra några säkra slutsatser av detta.
En stor osäkerhet i materialet är att det saknas färgringmärkta kungsörnar i Troms och endast ett fåtal i Nordland och i Nord-Tröndelag. Kanske är det så att de som häckar i inlandet mot Sverige sträcker mot söder och så småningom kommer till Stures och Kents utfodring.
Tabell 1 visar t.ex. att endast cirka 20 % av de observerade örnarna är färgringmärkta.
En given fråga är var kommer de övriga 80 % från?

Kungsörnar från södra och sydvästra Norge (fylkena Buskerud, Telemark, Rogaland och Aust-Agder) verkar däremot inte besöka norra Dalsland under vintern.
Endast ett svenskt återfynd av en färgringmärkt kungsörn finns från detta område och det gäller en kungsörn som fångades i en hökfälla i södra Halland i december 1997.

Märkta i Finland

16 olika färgringmärkta kungsörnar har hittills avlästs. Figur 1 visar i vilket biogeografiskt område de är märkta.

Fyra örnar har även lästs av på andra utfodringsplatser i Sverige. 065A lästes av vid Kristinehamn vintern 1995/96 som 1:a vintrare. Den kom till Dalsland säsongen därpå. 065H lästes av hos Sture och Kent som 3:e vintrare säsongen 2005/2006. Sedan ett hopp utan avläsningar till säsongen 2010/2011 då den var vid Leksand. 005N var först i Boråstrakten säsongen 2006/2007 (1:a vintrare) för att sedan dyka upp vid Ed nästa säsong. Slutligen 042A som var vid Leksand som 1:a vintrare säsongen 2012/2013 och sedan vid Ed vintern därpå.

Ed - Leksand - Karlskoga

De tre svenska utfodringsplatser där man läst av flest antal färgringmärkta kungsörnar är Ed i Dalsland (92 st.), Leksand i Dalarna (83 st.) och Karlskoga i östra Värmland (38 st.). Se tabell 4.

Samstämmigheten i procent är stor när de gäller svenska och finska örnar medan Ed har speciellt mot Leksand betydligt högre andel avlästa norska örnar. Det behöver dock inte betyda att andelen norska örnar är större vid Ed än vid Leksand. Det kan mycket väl vara så att Leksand har fler örnar från mellersta och norra Norge (Troms, Nordland och Nord-Tröndelag) där endast nio kungsörnar hittills färgringmärkts.

Hur många örnar har besökt utfodringen?

En första beräkning ger att minst 600 olika kungsörnar har besökt utfodringen men då ingår inte de kungsörnar som besökt utfodringen utan att ha registrerats.

Jag ska försöka besvara denna frågeställning mer ingående i nästa års Kungsörnen. Anledningen är att det krävs en del beräkningar som bygger på bl.a. hur stor andel av kungsörnarna som färgringmärks i respektive område och hur stort mörkertalet är d.v.s. hur många lyckade kungsörnshäckningar som inte är kända i de olika områdena.

 Tabell 1.

(5) = observerade kungsörnar/avlästa färgringmärkta kungsörnar/delvis avlästa färgringmärkta kungsörnar/avlästa kungsörnar med enbart ringmärkningscentralens ring    

Tabell 2.

  Tabell 3.

Tabell 4.

Färgringmärkta kungsörnar från Sverige, Norge och Finland och avlästa på utfodringsplatserna Ed, Dalsland, Leksand, Dalarna och Karlskoga, Värmland.